När någon dör uppstår ett dödsbo som ska utredas och avvecklas. Det sker genom en bouppteckning, ett efterföljande arvskifte och de åtgärder som man kommer fram till under boutredningen.
Bouppteckningen är ett juridiskt dokument som utgör dödsboets legitimationshandling.
En bouppteckning är en skriftlig rättshandling som upprättas för att skydda dödsbodelägare, efterarvingar och testamentstagare. Bouppteckningen är en sammanfattande dokumentation av den avlidnes samtliga tillgångar och skulder. I förekommande fall även efterlevande makes eller sambos.
Bouppteckningen ska enligt lag vara upprättad och inlämnad till skattemyndigheten inom tre månader efter dödsfallet. Inlämnandet ska ske senast en månad efter upprättandet.
Man kan begära anstånd om en senare inlämning, om särskilda svårigheter föreligger, men ska då begära det inom tre månader.
Bouppteckningen ska förrättas av två utomstående personer med goda kunskaper inom arvsrätten, så kallade förrättningsmän. Förutom upprättandet av bouppteckningen, ska de anteckna och värdera kvarlåtenskapen, kalla samtliga dödsbodelägare till bouppteckningen samt ge juridisk information och vägledning.
De som upprättar en bouppteckning får inte vara dödsbodelägare.
Dödsbodelägare kan vara make, efterlevande sambo, barn, barnbarn, övriga släktingar och universella testamentstagare. Dödsbodelägarna är ansvariga att se till att en deklaration och en bouppteckning upprättas, att dödsboets egendom förvaltas, att dess skulder betalas och att arvskifte utförs.
Samtliga dödsbodelägare ska enligt lag, efterarvingar och universella testamentstagare kallas till bouppteckning skriftligt i god tid till förrättningen.
Dödsbodelägarna har ingen skyldighet att närvara vid bouppteckningen.